Othelrik me fecit - Othelric har gjort mig

Inskriptionen möter besökaren i en överliggare, tympanet ovanför ingången på västsidan. Denne arkitekt och stenmästare tros ha kommit från Nordtyskland och var en av de förnämsta i sitt slag i Västergötland under 1100-talet. Othelric tros ha kommit till Västergötland efter att han uppfört domkyrkan i det danska Lund. Han lär även ha byggt Kinne-Vedum kyrka och anses också vara den som gjorde dopfunten i Västerplana kyrka liksom sannolikt även monumentet i Hällstad. Stenreliefen visar förutom namnet på byggmästaren Jesus i majestät, Majestas Domini, omgiven av attributen för evangelisterna Matteus och Johannes; den bevingade människan och örnen

Denna stilrena kyrka i Skälvum, som år 1397 skrevs som Skeleum, är belägen endast ett par kilometer från Husaby och den praktfulla och besynnerliga Husaby kyrka. En gång biskopssäte innan katedralen i Skara stod färdig. Skälvums kyrka räknas som en av Skara stifts allra märkligaste kyrkor. Den är uppförd av huggen sandsten och genom årsringsdatering på träbjälkar över långhuset har man funnit att dessa träd avverkats under vintern 1134-1135. Stilen är romansk med torn i väster, långhus, kor och absid. Tornet räknas som något yngre än långhuset och koret. Det är inte otroligt att sten från kungsgården Gum hamnat i Skälvums kyrka.

Välbevarad medeltida charm

Skälvums kyrka har i det yttre bevarats i sin medeltida gestalt, om man bortser från de i sen tid upptagna stora fönstren och det vapenhus på sydsidan som revs på 1800-talet. Kryssvalven i långhuset är från 1200-talet. Kalkmålningarna utfördes på 1640-talet av någon målare i den så kallade Läcköskolan. Målningarna består av akantusrankor och blommotiv. Över triumfbågen en gestaltning av Den yttersta domen. Av okänd anledning har färgläggningen aldrig avslutats.

Vid den senaste restaureringen åren 1961-1962, som skedde under professor Erik Lundbergs ledning, revs det gamla träaltaret från 1700-talet, och altartavlan från 1600-talet flyttades ned i långhuset där den placerades på norra väggen nära ingången. Under restaureringen bröts även korgolvet upp i sin helhet. På cirka 30 cm djup i sanden fann man det ursprungliga medeltida altarets överstycke. När så det äldre altarets bordsskiva återfunnits kunde professor Lundberg bearbeta Statens historiska museum i Stockholm där altarets hörnkollonetter sedan 1880-talet fanns. Genom museets välvilliga medverkan kunde nu dessa kollonetter återbördas till Skälvum och det gamla stenaltaret återuppbyggas. Då altartavlan flyttats kom även det lilla korfönstret i absiden fram och förstärkte den medeltida känslan.

Förutom det vackra återuppbyggda altaret och den bevarade medeltida planen med det medeltida murverket finns några spännande medeltida inventarier:

• Utanför lutad mot norrväggen en bevarad liljesten
  Skymtar på en av de exteriöra bilderna.
• En dopfunt tillverkad av Othelric med åtta arkader
  I arkaderna finns en dopscen med en ängel, en man kämpande med ett odjur och en kentaurstrid. Bild nedan till höger.
• En skulpterad Madonna i trä
  Bilden nedan i mitten.
• En biskop i stenrelief
  Sannolikt Ödgrim Skarabiskop vid tiden för kyrkans byggande.
• En kvadratisk stenrelief
  Troligen ett antemensale, en målad eller skulpterad, ofta förgylld, skiva av trä eller metall som täcker altarets framsida i en kyrka. Antemensalet ersattes under medeltiden av ett antependium. Ett altarkläde i tyg som täckte altaret. Bild nedan till vänster.
• En offerkista som kan vara äldre än kyrkan
  Skymtar bakom altaret på en bild. Möjligen är också västportalen medeltida

Ett praktexempel

Skälvums Kyrka är arktektoniskt ett bevarat praktexemplar på hur de grundläggande elementen långhus, kor och absid från den Romerska basilikan användes för att bygga kyrkor på våra breddgrader. Först i trä sedan i sten. Förutom de grundläggande elementen var det viktigt att kyrkan placerades i en väst östlig riktning, där kor och absid skulle peka mot öst och Jesu grav i Jerusalem. Skissen ovan av den Romerska basilikan är kanske lättare att överföra till våra katedraler, våra biskopssäten, men grunden i det vi kallar Romansk arkitektur är detsamma, även om sockenkyrkorna var mindre och enklare. I dessa saknas i regel koromgång med kapellkrans, korsarmar och sidoskepp. Med tiden kom influenser som påverkade de grundläggande normerna. Under 1100-talet när bygget av sockenkyrkor på allvar tar fart i det vi idag kallar Sverige hämtas byggnadsidéer från både Engelskt och Tyskt kulturområde. Tornen som idag har stor betydelse i begreppet Kyrka kom oftast till senare och inte alla av dessa Romanska kyrkor fick något torn. I Skälvum tillkom tornet sannolikt mellan åren 1140 - 1229.

Bilden till höger är från Katas Gård i Varnhem och är en rekonstruktion av ett mycket tidigt kyrkobygge utfört på 1000-talet under Vikingatiden. En tornlös kyrka utan absid, men med de två romanska elementen långhus och kor.

Sedan 2005 driver Västergötlands Museum forskningsprojektet Varnhem innan munkarna kom. De första spadtagen på kullen ovanför Varnhems kloster gjordes redan 1921 i samband med att klosterruinen grävdes fram. Det konstaterades att det fanns kalkstensmurar under grästorven, men det dröjde ända fram till 2005 innan nya utgrävningar av platsen gjordes.

Mellan åren 2005-2008 gjodes omfattande utgrävningar som återupptogs 2015. Resultatet blev revolutionerande och visade på kristen gravsättning på platsen redan i början av 900-talet, hundra år före inrättandet av Skara stift 1014 och dopet av Olof Skötkonung i Husaby 1008.

Fynden har lett till ny förståelse och att vi behöver omvärdera det som tidigare skrivits om Sverige och Kristnandet.